Nedan följer ett förslag till en utbildning av ledare inom en tyngdlyftningsklubb. Du kan ladda ner det som PDF-dokument, då finns det en innehållsförteckning som gör det lättare att läsa.
Detta material är en stomme för planering av ledarutveckling inom tyngdlyftningsklubbar. Naturligtvis måste planeringen anpassas efter den egna föreningens behov och förutsättningar. Jag ser utbildning i studiecirkel som ett sätt att skapa en gemenskap inom klubben, förutom den nytta deltagarna kan ha av nya kunskaper.
Betydelsen av att ledare i en klubb har en samsyn kring verksamhetens mål och ser sig själva som medlemmar i en grupp av ledare tror jag inte kan överskattas. Ideellt arbete motiveras enligt min uppfattning av att man identifierar sig med verksamheten. D.v.s. man arbetar ideellt för att man ser sig själv som ledare, på motsvarande sätt som tyngdlyftare tränar tyngdlyftning för att de ser sig själva som tyngdlyftare.
Denna syn innebär att det är av mindre betydelse om det rena kunskapsutbytet är effektivt, viktigast är att deltagarna bearbetar sina egna kunskaper aktivt och att gruppen utvecklar en samsyn på klubbens verksamhet.
Tanken har varit att så småningom utveckla ett mer omfattande material som kan vara tillgängligt för alla intresserade via en hemsida. Därför har jag försökt följa en mall som enkelt kan byggas ut, framför allt kan kapitel 3 på sikt utvecklas och kopplas till filmer så att det blir ett litet instruktionsmaterial i sig.
1.2 Ett förslag till studieplan
Varje förening som satsar framåt måste ta diskussionen om rekrytering och utveckling av ledare för att skapa långsiktig struktur för sin verksamhet. Problem att rekrytera och behålla eller aktivera medlemmar är ofta symptom på problem på ledarsidan. Klubbledare behöver naturligtvis kunskaper och intresse, men framför allt så är samarspelet mellan olika ledare en kritisk faktor för en förening. Om en ideell förening skall utvecklas måste alla ledare ha en samsyn om klubbens verksamhet, kunna anpassa sig till varandra och vid behov finna stöd hos varandra. Klubben måste alltså upplevas som en fungerande gemenskap om ledare skall orka engagera sig i längden.
Nedan är ett förslag till timplan för en studiecirkel. Förslaget riktar sig till en liten klubb där det mesta arbetet utförs av några få personer som delar arbetet mellan sig. Tanken är framför allt att bygga upp ett kollektiv av ledare inom klubben, inte att förstärka de enskilda ledarnas kunnande. Det är min bestämda uppfattning att inom de flesta klubbar som har någon tävlingsaktivitet i tyngdlyftning finns det tillräckligt kunnande för att bedriva en långt större verksamhet. Däremot är ledarnas motivation och samsyn kring verksamheten ett problem för klubbarnas utveckling. De punkter jag lagt in i mitt förslag till studieplan innebär att man fokuserar på klubbens långsiktiga arbete ur en strategisk synvinkel.
För en studiecirkel motsvarar varje punkt nedan en gruppträff eller mer. Om man skall behandla alla punkter blir omfånget alltså för stort för en studiecirkel så det är nödvändigt att prioritera. Om en studiecirkel i huvudsak består av personer med erfarenhet av att träna/tävla i tyngdlyftning är mitt förslag på fördelning av timmarna följande:
Träff 1 (2 timmar): Avsnitt 2.1: Utgå från tyngdlyftningsförbundets hemsida, i synnerhet verksamhets- och kassaberätteIsen. Diskutera hur tyngdlyftningens nationella organisation fungerar. Fundera på hur information om tyngdlyftning når offentligheten jämfört med andra sporter.
Träff 2 (2 timmar): Avsnitt 2.2.1 och 2.2.2: Klubbens styrdokument. Fundera på hur dokumenten styr verksamheten och om styrdokumenten bör kompletteras eller omarbetas. Diskutera ingående skillnaderna mellan en ideell förening och kommersiell verksamhet.
Träff 3 (2 timmar): Avsnitt 2.2.3 samt kapitel 3. Diskutera tränarens verksamhet. Kap 3 behandlas genom att urvalet av övningar diskuteras.
Träff 4 (2 timmar): Avsnitt 4.1.1 och påbörja 4.1.2. Börja med att samsas om beskrivningen av ett lyckat träningspass för nybörjare. Fortsätt sedan med att göra en plan för de 20 första träningspassen.
Träff 5 (2 timmar): Avsnitt: Avsluta 4.1.2. Diskutera ingående planen för 20 träningspass. Fundera på tränarens möjligheter att anpassa träningen efter deltagarna.
Träff 6 (2 timmar): Avsnitt 4.2.2 och 4.2.3. Om klubben inte har någon handlingsplan för rekrytering bör man arbeta fram en konkret plan för en rekryteringskampanj.
Träff 7 (2 timmar): Reservtid, utvärdering.
När man arbetar med klubbutveckling och ledarskap i en studiecirkel är tanken att deltagarna tillsammans i huvudsak besitter de specifika kunskaper och erfarenheter som behövs. Syftet med studiecirkeln är att alla deltagare skall utvecklas genom reflektion, utbyte av erfarenheter och diskussion men även att gruppen kollektivt skall utveckla samsyn och handlingsberedskap.
Kapitel 3 handlar om själva träningen och denna del sker som praktisk träning under ledning av en erfaren tränare. Urvalet av övningar bör vara förankrat i klubben så att alla nybörjare går igenom samma inlärningsprocess. Alla deltagare skall känna till de valda övningarna, men de som inte tränat tyngdlyftning förut hinner bara få en minimal orientering. Att lära in rörelserna kräver ca 20 träningspass, men sedan bör minst ett års egen, systematisk träning krävas för att själv instruera andra tränande (nybörjare). Om deltagare i studiecirkeln som inte har tränat och tävlat i tyngdlyftning börjar träna i samband med att en studiecirkel initieras så kommer de att efter 6-9 veckor ha fått de ca 20 träningspass som jag bedömer krävs för att kunna utföra de vanligaste övningarna. Men det är viktigt att ha klart för sig att detta inte är tillräckligt för att fungera som tränare i något seriöst sammanhang och att teoretiska studier aldrig kan ersätta den praktiska erfarenheten av träning/tävling. Å andra sidan vore det ett allvarligt misstag att underskatta de insatser som man kan göra som ungdomsledare eller funktionär i klubben utan att vara tränare.
Titta på tyngdlyftningsförbundets hemsida, verksamhetsberättelser och andra dokument.
2.1.2 Sportens mål och förutsättningar
Reflektera över vilken ställning tyngdlyftning rimligtvis kan ha i Sverige om 10 eller 20 år. Diskutera hur trender i samhället påverkar arbetet för att utveckla tyngdlyftningen i Sverige.
2.1.3 Ungdomspsykologi och gruppdynamik
Reflektera över hur man skapar positiva miljöer för ungdomsarbetet. Diskutera vilka hinder som finns för att rekrytera ungdomar till tyngdlyftning. Specifika frågor kan vara ordningsregler i träningslokalen, vett och etikett inom idrotten eller föräldrakontakter.
2.2 Den egna föreningens verksamhet
2.2.1 Klubbens stadgar och verksamheten
Gå igenom klubbens styrdokument. Försök skaffa en tydlig bild av klubbens praktiska verksamhet, målsättningar och övergripande syfte. Diskutera hur klubben hanterar frågor som jämställdhet, diskriminering och demokratisk fostran.
Om möjligt, låt ordförande, kassör och andra viktiga funktionärer beskriva sitt arbete. Diskutera arbetsfördelningen i styrelsen, hur den faktiskt är samt hur den kan eller bör vara. Försök vara mycket handfast, utgå från klubbens verksamhetsberättelse, kassaberättelse och annan aktuell information.
Reflektera och diskutera vilka uppgifter en ungdomstränare har. Fundera i synnerhet på vilka uppgifter som kräver tränarens omedelbara uppmärksamhet och vilka som kan skötas av andra personer. Diskutera hur tränarens skall förhålla sig i frågor som jämställdhet, diskriminering och demokratisk fostran.
Reglerna för bedömning, olika stilar.
Reglerna för bedömning, olika stilar.
Övningarnas utförande, syfte, effekt, säkerhet.
Övningarnas utförande, syfte, effekt, säkerhet.
Övningarnas utförande, syfte, effekter, säkerhet.
Diskutera vilka rutiner som bör följas under träningspass för nya lyftare. Koppla detta till konsten att skapa en positiv träningsmiljö. Formulera tydliga riktlinjer som skall gälla i klubbens träningslokal, t.ex. ordning på utrustning, bestämda starttider, krav på utrustning etc.
4.1.2 De första 20 träningspassen
Gör upp en komplett planering för 20 träningspass för en 13 år gammal nybörjare. Planera så att ryck, stöt och de viktigaste hjälpövningarna lärs in i lämplig ordning. Fundera över vilka övningar som kan vålla problem beroende på dålig rörlighet, balans eller motorik och hur man kan arbeta för att komma runt eventuella svårigheter..
4.1.3 Anpassade träningspass för särskilda grupper
Tänk igenom och gör program för personer som vill träna styrka men har andra mål för sin träning än tyngdlyftning. Välj en annan sport (något bollspel, friidrottsgrenar etc.) och försök skapa ett program med 2-4 olika träningspass som möter den utvalda sportens speciella krav.
4.1.4 Långtidsplanering och periodisering
Skissa på en utvecklingsplan för normal nybörjare och fundera över hur olika faktorer (kön, ålder, träningsintensitet) påverkar utvecklingen. Syftet är att få en grund för att bedöma vad som är rimliga mål för nybörjare, enskilda lyftare som satsar gör naturligtvis sin egen planering i samråd med sin tränare.
4.2.1 Tävlings och säsongsplanering
Försök göra upp en konkret planering för ett år med start några månader fram i tiden. Tänk alltså efter och gör en konkret planering för 3-5 nybörjare. Vilka tävlingar skall de delta i, hur många träningspass skall de köra etc.
Kör en brainstorming för att samla förslag på rekryteringsmetoder. Fundera och diskutera sedan vilka förslag som är rimliga för den egna klubben. Välj ut några få förslag och skissa på en planering av en sådan kampanj. Definiera målgrupp, målsättning och tidsplan.
Diskutera hur klubben kan utvecklas på lång sikt. Utgå från olika nivåer på rekryteringen av nya lyftare. Tänk t.ex. efter hur klubbens verksamhet ser ut om 10 år om man kan få igång 1, 2, eller 3 nya lyftare per år. Målet med diskussionen är att komma fram till väl förankrade strävansmål för klubben som sedan eventuellt kan antas som handlingsplaner av klubben.