Alla utvecklingsprojekt måste genomföras systematiskt för att ha en rimlig chans att nå målen. Nedan har jag satt upp en tänkbar checklista för att starta eller rycka upp verksamheten i en liten klubb.
1. Nuläget: Hur ser verksamheten ut nu, vem gör vad o.s.v.
2. Personer: Vem medverkar, vilka kompetenser finns och vilka saknas?
3. Resurser: Lokal, träningstider, utrustning etc.
4. Målsättning: Tänk igenom förutsättningarna och sätt upp långsiktiga strävansmål.
5. Samling: Mycket viktigt är att markera en tydlig start på projektet. Alla som kan bidra oavsett deras funktion i klubben måste uppleva att de från start ingår i gruppen som skall göra't. Det finns i de flesta föreningar personer som väljer att ställa sig utanför i detta skede, här krävs ett medvetet (om än informellt) beslut att köra över eventuella "bromsklossar".
6. Förankring: Även om en kärntrupp av t.ex. tränare och några styrelsemedlemmar har sin framtidsbild klar (det krävs ju nästan för att denna process skall påbörjas) så måste en bild av klubbens framtid arbetas fram av gruppen gemensamt. Det kan innebära mycket snack och lite verkstad i början, men det betalar sig snart genom att alla delar en vision för verksamheten på lång sikt. Underskatta aldrig betydelsen av en samsyn runt målen.
7. Planläggning: Gå från den långsiktiga visionen till att skapa handfasta planer för verksamheten. Observera att dessa delprojekt skall förankras, först i gruppen, sedan spridas inom resten av klubben, innan man drar igång det praktiska arbetet. Man vill kanske hugga i direkt med angelägna uppgifter, men väldigt mycket arbete går förlorat om man stöter på motstånd inom föreningen när arbetet väl påbörjats, det fungerar som att börja bygga ett hus innan man fått bygglov. Väldigt många människor tenderar att reagera som kommunala paragrafryttare som blir förnärmade när man inte inhämtat deras synpunkter, oavsett vad de egentligen tycker i sak.
8. Förslag på delprojekt: Planera arbete med klubbens hemsida. Planera för en rekryteringskampanj. Planera och genomför förändringar i träningslokalen. Planera utbildningar för ledare eller instruktörer. Planera en större tävling. Planera träningsläger.
Tänk på att planerna skall vara gemensamma för klubbens medlemmar även om mesta arbetet utförs av informella grupper.
Vanliga misstag och hinder
Oklara långsiktiga mål: Balansen mellan motion och elitidrott är ett vanligt konfliktämne i idrottsföreningar. Min uppfattning är att ingen svensk klubb har så många aktiva att man bör prioritera något annat än rekryteringsarbetet. Den enskilde lyftaren vill naturligtvis bli världsmästare, tränaren vill naturligtvis coacha en världsmästare o.s.v. men för klubbarna är det hela tiden den totala verksamhetens omfattning som är avgörande för överlevnaden. Ledare och aktiva som inte kan/vill inse skillnaden mellan de personliga mål och verksamhetens gemensamma behov gör troligen större skada än de som uttryckligen kör sitt eget race utan hänsyn till andra.
Bristande förankring av målen bland medlemmarna: I många tyngdlyftningsklubbar finns medlemmar som inte har intresse av sporten, utan bara använder klubben som ett lågprisgym. Av ekonomiska skäl kan det vara fördelaktigt (eller snarare helt nödvändigt) att ha sådan sidoverksamhet men sträva alltid efter att göra även dessa medlemmar delaktiga i klubbens övergripande mål. Klubbaktiviteter som inte är direkt inriktade på sporten kan vara bra sätt att dra in folk i gruppen. Det är viktigt att alla medlemmar i en förening accepterar klubbens mål även om deras personliga mål inte är kopplade till tyngdlyftning.
Felbedömning av engagemang: Ta aldrig för givet att någon annan vill göra något, bara för att de borde. Det är väldigt lätt att underskatta andra människors behov av omgivningens stöd. Som regel är det brist på förankring i en gemenskap som får ledare att dra sig ur verksamheten och aktiva att lägga av.