Svensk tyngdlyftnings framtid 1.

av Tomas Pettersson 

Tyngdlyftningen i Sverige har under de över 30 år jag följt sporten i stort sett halverats, trots att damklasser införts i OS och veteranlyftningen har fått ett internationellt genombrott, samt att de gamla farhågorna kring styrketräning för ungdomar effektivt vederlagts av erfarenhet och forskning. Kanske är det negativa strömningar i tiden som hindrar svenska ungdomar att engagera sig i tyngdlyftning men frågan man måste ställa sig är vad man kan göra inom sportens organisationer. Alla förslag till åtgärder måste beakta det arbete och de kostnader som krävs och ställa dessa i relation till förslagets förväntade nytta.

Ett förslag jag försökt föra fram är en grundlig omarbetning av förbundets hemsida, med sikte på att bidra till en sammanhållen strategi för informationshantering inom svensk tyngdlyftning. De viktigaste principerna för sidan skulle vara: Öppenhet, tillgänglighet och aktivitet.

Saker som borde finnas på förbundets sida är:
1. Grundkurs lyftning med nybörjarprogram kopplat till video för varje övning.

2. Förslag på träningsprogram (jämför med Queenslands hemsida) kanske ett dussin program med procentsiffror baserade på antal pass/vecka.

3. Videobank som visar övningar och bedömningen av lyft.

4. Egna sidor för nyckelpersoner eller ledaren av olika kommittéer. Finessen är att man kan länka till en extern blogg där dessa personer kan skriva utan att webbmaster behöver lägga ut grejerna.
Därmed kan ordförande, kanslichef, domaransvarig, veteranansvarig, landslagscoach o.s.v. skriva i sin spalt på hemsidan lika enkelt som att skicka ett mail. Då tror jag många saker skulle snabbas upp och mycket tankar och information som nu stannar hos "de närmast sörjande" kunde nå en bredare krets. Det är naturligtvis enkelt för någon som har sin spalt att lägga in ett meddelande från någon annan, t.ex. en fråga om regler kan skickas med mail till förbundets ansvarige som lägger ut mailet med frågan och direkt skriver sitt svar.
Den som ansvarar för en spalt kan be andra skicka texter, t.ex. domare på plats vid större tävlingar kan skicka "resebrev" till domaransvarig som därefter lägger ut texten i sin spalt osv.
Jag tror också det upplevs som betydligt jobbigare (med krav på språk, stavning, faktakontroll etc.) att skriva en tidningsartikel än en post i mailformat till en webbsida (som man kan korrigera/komplettera i efterhand om det skulle visa sig behövas), därmed tror jag en del ledare som nu är tysta kan bli aktiva i informationsflödet.

5. Protokoll från styrelse- och kommittémöten. Förutom klubbarnas rätt till informationen så gäller det att på lång sikt tillgodose behovet av ledare på förbundsnivå (och kontinuerligt föryngra), då tror jag att största möjliga öppenhet i fråga om styrelsearbetet är det bästa. Ingen vill väl ta på sig uppdrag utan att känna till hur styrelsen fungerar.

En tänkbar plan för att utarbeta en hemsida.

1. En person får styrelsens uppdrag att leda arbetet med att utarbeta en hemsida.

2. Denna person beskriver kortfattat sitt uppdrag och lämnar kontaktuppgifter på STFs hemsida och tyngdlyftning.net med uppmaning till intresserade med erfarenhet av tyngdlyftning och hemsidor att ta kontakt. Dessutom bör man naturligtvis ta direkt kontakt personer man känner till som kan medverka.

3. Gör en sändlista med de som anmält intresse och bjud in dessa till ett avgränsat diskussionsforum.

4. Starta en brainstorming i gruppen. Förslag samlas in och sorteras, leta reda på bra exempel på hemsidor som man kan ta idéer ifrån (det behöver inte vara tyngdlyftningssidor).

5. Bestäm grunddragen hos sidan (enklast genom att härma grundkonstruktionen hos en sida som alla kan titta på). Bestäm en struktur för namngivning av mappar och enstaka sidor! (denna punkt har jag själv ofta syndat mot med irriterande resultat).

6. Identifiera avgränsade arbetsuppgifter som enskilda kan åta sig, t.ex. att göra lyftprogram till HTML-sidor, fixa till en poängberäkningsfunktion, göra olika kompendier till HTML-sidor o.s.v. Alla dessa uppgifter är antingen av typen enstaka sidor eller mapp.

8. När sidan sjösatts kan bara webbmaster kan ändra sidans fasta innehåll (länkade bloggar är en annan sak) men alla som vill bidra kan arbeta med mappar eller sidor som skickas till webbmaster för att läggas ut på sidan i sin modifierade form. Det blir alltså en verklig skillnad på saker som är på gång (=någon arbetar på uppgiften) och sådant som bara fattas (=lediga uppdrag för intresserade).

9. En given punkt på hemsidan är desiderata, d.v.s. en lista med önskemål där folk kan bidra. Ett exempel är att skriva träningsprogram för speciella grupper, diettips etc. Ett annat är skriva artiklar eller rapportera nyheter med tyngdlyftningsanknytning. 

En fråga som nog kommer är varför gör inte någon detta i sin klubb (t.ex. jag)? Svaret är att de flesta klubbar i Sverige har så få aktiva att information enklast sprids i samtal. Med mindre än tio tränande känns det knappast meningsfullt att jobba med hemsidor på klubbnivå, att det ändå görs en del beror nog mer på nyfikenhet på IT än ett upplevt behov av rationell informationshantering. Om bara några enstaka personer läser det som skrivs på hemsidan känns det nog ganska meningslöst att hålla sidan uppdaterad. Ska man orka arbeta ideellt är det viktigt att arbetet kommer till användning.

Det är viktigt för svensk tyngdlyftning att komma till en samsyn om verksamhetens prioriteringar vilket kräver att initiativ tas på förbundsnivå. Dessutom är det ett viktigt långsiktigt syfte med att utveckla en hemsida enligt ovan att effektivisera informationshanteringen inom organisationen.     
 

Vad kostar det?

Jämfört med kostnaden för den nuvarande sidan så kommer driftskostnaden inte att öka särskilt mycket, den enda betydande skillnaden är att video till instruktionsmaterial nog bör ligga på en egen streamserver (enskilda klubbar klarar sig bra med Youtube). Eftersom tidningen Tyngdlyftaren blir överflödig när hemsidan fungerar tillfredställande innebär det troligen en viss besparing totalt. Själva utvecklandet av sidan kan kräva en del specialkompetens som man måste vara beredd att betala för.

För de människor som jag pekat ut som nyckelpersoner ovan tror jag inte att kravet att skriva på sidan kommer att upplevas som mer betungande än det uppdrag de har nu, möjligheten att se resultat och få feedback på sina insatser tror jag uppväger det lilla extraarbetet. En del av det som skulle skrivas skrivs redan i Tyngdlyftaren eller på tyngdlyftning.net 

Jobbet med att hantera sidan för webbmaster ökar en del, men i gengäld slipper man det betydligt större besväret med förbundets papperstidning.   

Min slutsats

Det är främst brist på nytänkande som hindrar den utveckling av svensk tyngdlyftning som samhället omkring oss kräver. Arbetet med en hemsida borde ha startat för tio år sedan, det är en mycket billig metod att driva utvecklingen framåt. Naturligtvis löser en hemsida inte problemen inom svensk tyngdlyftning men en fungerande hemsida ger möjligheter att analysera verksamheten kritiskt och samla de ledarkrafter som ändå finns till gemensamma ansträngningar baserade på genomtänkta planer. Det gäller inte att jobba mer, men att jobba smartare!