Religion och vetenskap: 1, 2, 3 4 5

Bildningen och religionerna 1

Av Tomas Pettersson

Religioner

Låt mig först redogöra för mina allmänna synpunkter på religioner. Det jag ser som den gemensamma faktorn i alla religioner är att de gör anspråk på att förklara verkligheten med utgångspunkt i en uppsättning dogmer som inte kan ifrågasättas inom systemet. Dessa dogmer fungerar alltså som axiom som kan utnyttjas i en logisk beviskedja, på samma sätt som postulaten i en formell matematisk bevisföring. Jag väljer att i detta sammanhang bortse från om dogmerna säger något om gudar eller världens skapelse och därmed jämställer jag marxism och en del andra andra agnostiska läror med de vanliga religionerna.

I vår kulturkrets har kristendom i olika former dominerat utvecklingen under lång tid och utövar fortfarande ett stort inflytande, både politiskt och kulturellt. Den enda agnostiska lära som haft något större inflytande i Europa är marxismen, som i likhet med katolicism, islam och judendom gör anspråk på tolkningsföreträde framför andra system inom både vetenskap och samhällsliv. Därför kommer jag i fortsättningen att titta på kristen tro som exempel, men mina resonemang om religionernas förhållande till det fria tänkandet gäller alla liknande system.

Vetenskap        

Det finns några olika teoretiska modeller för hur vetenskap skall bedrivas för att generera säkra kunskaper eller vetande. De flesta vetenskapsmän ansluter sig till vissa gemensamma principer (detta innebär dock inte att de i sitt arbete nödvändigtvis iakttar dessa principer). Den första principen är idén om den rationella världen, kort sagt att oavsett hur världen är beskaffad så är den i princip begriplig. 

Den andra principen är den om tankeekonomi eller Occams´ rakkniv. Den innebär att i valet mellan olika teorier eller modeller av verkligheten skall den väljas som stämmer med kända fakta, är motsägelsefria, har största omfattningen och kräver minsta möjliga obevisade antaganden.

Slutligen skall vetenskapliga teorier vara testbara (mer exakt; falsifierbara) d.v.s. en teori måste säga något om verkligheten som, om teorin inte är korrekt, kan vederläggas med observationer eller systematiska experiment.

Tro och vetande

De tre principerna ovan är inte i sig bevisbara eller testbara, utan utgör axiom som varje människa har att ta ställning till. G. K. Chesterton, en känd (kristen) författare har sagt att "Det finns ingen konflikt mellan tro och vetande, vetandet är en tro". Det han säger är att vi måste acceptera obevisbara axiom för att kunna bedriva vetenskap och om vi accepterar dessa axiom fullt ut kan alla frågor om världens beskaffenhet bli föremål för vetenskapliga undersökningar, i synnerhet blir då frågan om existensen av gud(ar) en i princip vetenskaplig fråga med ett vetenskapligt svar.    

Grader av övertygelse

Nu är vi människor inte så rationella att vi styrs i våra uppfattningar eller handlingar av det som logiskt följer ur de principer eller axiom vi accepterar. I verkligheten är sambandet mellan människors handlingar och de principer de hävdar att de tror på ganska svagt. Ett drastiskt exempel är principen om människolivets värde. De flesta människor skulle hävda att ett människoliv har ett värde som överstiger värdet hos de flesta lyxartiklar, detta hindrar inte dessa människor att titta på svältkatastrofernas offer på en stor, platt färg-TV samtidigt som de dricker kaffe och äter kakor.

Det är uppenbart att massor av liknande principer inte tillåts påverka våra handlingar och alltså inte kan beskrivas som övertygelse. Så länge principerna inte övergår i övertygelse är det heller inget problem att samtidigt omfatta flera, sins emellan motstridiga, principer eller axiom. Detta förklarar hur det kan finnas professionella vetenskapsmän som tror att det finns en gud som styr världen och präster som accepterar att världen är tillgänglig för vetenskapliga undersökningar.