Tro, vetande och tänkande
Som jag påpekade i del 1 styrs vi människor (såväl i handling som i åsikter om världen) i väldigt liten utsträckning av de principer som vi håller för sanna och därför är det möjligt att omfatta sins emellan motstridiga föreställningar. Att kräva att en människas alla åsikter skall vara fria från motsägelser är bara rimligt inom ramen för diskussioner som lyder under logikens lagar. I en sådan diskussion är det rimligt att man skall kunna motivera de ståndpunkter men hävdar med stöd av de grundläggande föreställningar man håller för sanna (postulat, axiom eller dogmer beroende på vilka frågor som debatteras).
Till exempel; i en debatt där deltagarna är bundna av katolska kyrkans dogmer fungerar kyrkans dogmer som axiom och allt som kan härledas logiskt från dogmerna är bevisat och kan inte ifrågasättas vidare. Det är alltså fullt logiskt att hävda att människor kan återuppväckas från det döda, med berättelsen om Lazarus som ett avgörande exempel, om vi accepterar bibelns berättelser som trovärdiga vittnesmål.
För min del tror jag att en tro på vilka obevisbara axiom som helst kan förenas med all den tankeskärpa jag förväntar hos bildade människor, däremot tror jag att förmågan att (åtminstone för sig själv) klargöra förhållandet mellan dessa axiom och härledda uppfattningar är en kritisk gräns för människor som strävar efter personlig intellektuell utveckling.
Vetenskap eller bibeln
Det är en vanlig missuppfattning bland svenskar att katolska kyrkan skulle ha problem med evolutionsläran och big bang-teorin för att de strider mot bibelns skapelseberättelse. Problemet uppstår bara om man hävdar att bibeln är sann när den beskriver verkligheten, något som är typiskt för Lutherska och Calvinistiska kyrkor. Katolska kyrkan anser att bibelns innehåll är sanning men att det måste tolkas av kyrkan. Ingen enskild människa kan enligt katolska kyrkan själv läsa bibeln och i den hitta några andra sanningar än de kyrkan står för, om någon tror sig kunna tolka bibeln bättre än kyrkans beslutande organ (allmänna kyrkomötet) så är den personen förtappad. Detta är den verkliga orsaken till att Luther blev bannlyst, inte hans kritik mot kyrkans förvaltning.
Enligt katolska kyrkan kan inte dess dogmer ifrågasättas av rättrogna, utan de anses vara sanna, alltid, överallt och av alla ("bosque, ubique et ad omnibus"). (Sett utifrån undrar man naturligtvis vad som händer om en katolik ändå undrar om inte kyrkan misstagit sig, svaret är att denna person av de troende anses drabbad av tvivel och åtminstone temporärt har lämnat den rätta tron). Enligt en ganska nyligen påhittad dogm (1869, första vatikankonciliet) är dessutom påven, när han talar som kyrkans ledare (ex cathedra), ofelbar, något som nog ökat antalet tvivlare en hel del.
Verkliga konflikter mellan naturvetenskap och religion uppstår bara i de fall ena sidan hävdar postulat som andra sidan inte accepterar som sanna. "Sanning" är i sig lite luddigt, det vetenskapliga kriteriet på sanning är närmast "i överensstämmelse med observationer av den verklighet vi erfar med våra sinnen". En handfast konflikt är frågan om Jesus föddes av Maria utan att hon befruktats på vanligt sätt. Enligt vetenskapen skulle det strida mot verkligheten som vi känner den, enligt katolska kyrkan är det en dogm som inte kan ifrågasättas.
De som tror på vetenskaplig metod som källa till kunskap kommer alltså att säga: Bibeln säger att jorden skapades på sex dagar, det strider mot våra observationer, alltså är bibeln i det fallet inte riktig. Eftersom bibeln inte är riktig i det fallet kan vi inte ta för givet att något som står i bibeln är rätt, utan vi måste avgöra från fall till fall vad som är sant i bibeln, med vetenskapliga metoder.
Bibeltroende säger: Vetenskapen hävdar att jorden är miljarder år gammal. Detta vederläggs fullständigt av bibelns skapelseberättelse, alltså kan vetenskapliga metoder inte generera sanningar med någon säkerhet. Vetenskapliga resultat är därför aldrig bevis för om något är sant eller inte, sanningsvärdet hos vetenskapliga resultat måste avgöras med andra metoder.
Kreationism eller vetenskap
Frågan om huruvida bibelns skapelseberättelse strider mot vetenskapen är alltså meningslös. Om vi a priori accepterar att bibeln är sann så spelar det ingen roll vad vetenskapen säger. Om vi å andra sidan accepterar vetenskapliga metoder så finns det ingen anledning att förvänta sig att bibeln skulle ge något annat än en skapelsemyt som speglar den tid och kulturkrets som frambringade texterna. Den konflikt som finns är inte i uppfattningen om hur vår värld kommit till, utan en fråga om vilken uppsättning av obevisbara axiom vi tror på.
Intelligent design
Många hävdar att intelligent design är en teori, ett alternativ till konventionell evolutionslära, kosmologi etc. samt en idéstyrd rörelse som med vetenskapliga metoder granskar etablerade vetenskapliga sanningar. Inom vetenskapen sker ständigt en utveckling genom att teorier utvecklas, testas och förfinas. Ibland kan gamla teorier förkastas, men detta sker oftast bara när det finns bättre alternativ. Som bland annat Kuhn har påpekat så förkastas inte teorier i första taget.
Problemet med intelligent design är att den helt bygger på förutsättningen att det verkligen finns en skapare som kanske skapat världen. Om man godtar som ett axiom att det finns en sådan skapare så kan naturligtvis allt vi kan erfara förklaras med att det är som det är för att skaparen gjorde det så. Hypotesen om en skapare förklarar alltså allting vi vet och någonsin kan komma att veta. Jag måste själv hålla med om att ifall vi godtar existensen av en möjlig skapare som ett axiom så följer tanken att världen skapats i stort sett med automatik.
Om vi å andra sidan använder det vetenskapliga kravet på bevis av existens innan vi accepterar existensen som ett faktum så faller hela konceptet "intelligent design". Det återstår då bara den gamla vanliga frågan om bevis på guds existens enligt vetenskapliga/logiska kriterier, i och för sig nog så underhållande.